Search
  • Anna PT

Trotsa odds!

Jag har länge velat berätta om S. Det är en väldigt peppande och hoppfull berättelse, och ändå har den bara börjat. Jag vill berätta det här, för det inspirerar och lyser av hopp. Det allra mesta är möjligt om man bara vill och vågar tro. Och är SMART nog att följa en riktigt bra plan. 





S är en person som gillar att träna; som alltid har gillat att träna. Tänk er själva hur det känns att inom loppet av några år, drabbas av en krossad fotled, diskbråck i ländryggen med rejäla smärtor samt diskbråck i nacken, med smärta och ofunktion i armen som följd. Tänk er själva hur det känns att ha smärtor varje dag och samtidigt så gärna vilja kunna träna och känna sig som sig själv; den där man brukar vara; den starka träningspersonen. 


S och jag träffades i naprapatsrummet; hon kom till mig för att få hjälp med smärtorna i kroppen. Jag mötte en person som var sjukt less på att ha ont och sjukt less på att se sig själv som en skadad person. Sjukt less på rehabiliteringsträning; så less att hon då och då bara struntade i smärtorna och körde ett riktigt "grispass" ändå. Så där som hon kunde göra, innan foten krossades och ryggen blev ond. Med dessa pass kom bakslag och smärtor som ett brev på posten. Det var som att viljan och pannebenet var så mycket, mycket starkare än insikten om att kroppen faktiskt var trasig och behövde läkas. 


En av de roligaste sakerna i mitt jobb som naprapat, pt och coach är att hitt de svaga länkarna och hela dem. Stärka dem. Med detta blir ett plus ett inte två, utan väldigt mycket mer. I S fall var de svaga länkarna tre, så förbättringen kunde verkligen bli mångfaldig.


.....



Vi började med foten och ländryggen. Vi började från noll. Min uppgift var inte att piska på och motivera till träning - allt det fanns redan på plats. Min uppgift var istället att bromsa. Förtydliga tidsaspekten och måla upp bilden tydligt och klart - du kommer att komma vidare; hela vägen fram, men du MÅSTE ta ett steg i taget. Min uppgift att att motivera S till att avstå de tillfälliga grispassen som kändes bra för egot, och hålla sig till planen; skjuta upp belöningen och ha tålamod och tillförsikt. 


Månad för månad gick; upptrappningar av träningsprogram och behandlingar av fot och länd gjordes och så småningom även nacke och skuldra. Sakta men säkert och ibland lite uppgivet. Med inslag av bra dagar och sämre dagar. 


Förra sommaren berättade S att hon sett en bild på sociala medier som berört henne. En bild på en målgång efter en triathlontävling hade fått tårarna att rinna. Dels av glädje men också av ledsamhet och besvikelse över att "det där kommer jag aldrig kunna göra...." Jobbigt och frustrerande läge. 


.....


För en vecka sedan gick Uppsala triathlon av stapeln och med på startlinjen stod S. Och för att förstå hur mäktigt och enastående detta är, behöver man alltså minnas att hon har haft oddsen emot sig gånger tre:

1. En krossad fotled full av skruvar och en dom från läkaren -"Du kommer aldrig kunna springa igen." 

2. Dubbla diskbråck i ländryggen med smärtor i både rygg och ben. 

3. Diskbråck i nacken med smärtor ut i arm och upp i nacke. 


.....





Revanschdagen! Dagen då man tar revansch på allt det där man var arg och ledsen för; besviken på. Revanschdagen den 11 juni 2017. S stod på startlinjen i våtdräkt, badmöss och glasögon som ett proffs. Hon gled ner och simmade hela 400 meter i Fyrisån, joggade upp till sin cykel, växlade över och cyklade 24 kilometer i Uppsalas innerstad på snabba, knixiga vägar och avslutade med 5 kilometers utmanande löpning på varvbana runt ån, för att med ett stort leende springa in i mål och därmed genomföra sin första triathlon nånsin. Gladare, nöjdare tjej får man kanske leta efter?!





 Fotocred: Mr. Seawall och Magnus Dicksson


Det här ger mig rys på kroppen och så mycket glädje. Det gick! Det går! Och det går hur bra som helst. 


Jag är så djupt imponerad av dig S. Jag är så glad för din skull. Med massor av känslor, ett jäkla driv och en disciplin och vilja utan dess like, har du visat att det går. Det går att hoppas och tro. Det går att trotsa oddsen. Det går att skala av sig diagnoser och utlåtanden, även om de för ett tag klistrat sig fast. Det går att låta egot vänta för att bygga från grunden, även om det ibland tar tid och kräver både tålamod och acceptans. Det går att som trebarnsmamma och driven egneföretagare hitta luckor för det man verkligen tror på och tycker är viktigt. 


Jag är så stolt över dig. Det har varit en glädje och en ära att vara med på din resa, och nu ligger fältet öppet. Allt är möjligt. :) 


/ Coach Anna PT 



13 views
  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon
  • White Pinterest Icon
  • White Twitter Icon
  • White YouTube Icon

© 2018 by Anna Persdotter. All rights reserved.