© 2018 by Anna Persdotter. All rights reserved. 

  • White Facebook Icon
  • White Instagram Icon
  • White Pinterest Icon
  • White Twitter Icon
  • White YouTube Icon
Search
  • Anna PT

Min lilla ort


När jag var fyra flyttade vår lilla familj till Knivsta. En prisvärd kompromiss då pappa jobbade i Stockholm och Mamma i Uppsala. Vi flyttade till ett litet radhus på Apoteksvägen och jag fick snabbt nya kompisar på gården. När pappa kom hem från jobbet kunde vi, i bara badkläder och badrock gå genom lilla skogen ner till Särstabadet och bada. Att växa upp i Knivsta var oslagbart bra och fint. Allt var lite mindre, lite närmare och lite mer skyddad tillvaro.


I tonåren vände det. Jag förbannande mina föräldrar som nödvändigtvis valt just Knivsta. En håla utan utbud och hela mitt liv fanns i Uppsala; gymnasiet, simträningen, kompisarna och utbudet. Jag levde mitt liv med en väldigt tung väska ständigt på axlarna, packad med skolböcker, träningskläder, mellanmål och annat nödvändigt för att pendla till Uppsala och i stort sett bara sova i Knivsta. 


Efter gymnasiet flyttade jag till Uppsala och fick uppleva boende på lite olika adresser runt om i stan. Det var en fin tid och jag hade nära till allt som fanns i mitt liv just då; mina tre olika jobb, min träningsstudio, mina vänner och stan. 


När jag var 22 år ställde jag en fråga till mina vänner; 

-”Kan man flytta till Knivsta och bo där?” 

-”Neeeeeej!” var deras svar.

Anledningen var att jag vid den tiden hade jobb i Uppsala men pluggade i Stockholm. Knivsta och den superfina lägenhet jag blivit erbjuden, skulle vara ett perfekt alternativ. MEN…. Kunde man verkligen flytta tillbaka till Knivsta? Till den där hålan? 


Det blev en flytt till Knivsta, på gott och på ont. Utbudet var lite som när jag växte upp; magert och tråkigt. Det som lockade var närheten till skogen, sjön, naturen OCH till storstaden. Jag bidrog till utbudet på mitt sätt, genom att skapa det jag saknade; ett riktigt bra träningscentra med bredd, djup och stil. 


Nu när jag har familj, tycker jag att Knivsta är ett fantastiskt bra ställe att bo på; att se mina barn växa upp på. Knivsta är fortfarande lite mindre och lite mer skyddat. Utbudet är fortfarande begränsat, men närheten till naturen och staden är helt unikt. 


Där jag bor idag, finns fina små grönområden och underbara stigar åt vilket håll jag än vänder mig från mitt hus. När jag är ute i naturen möter jag många människor som, precis som jag, njuter av att nyttja dessa fina områden; skogar, öppna fält, bäckar och gröna platser. Några av dem jag möter är ute på hundpromenad, andra promenerar utan hund. Vissa joggar och andra cyklar. Vi är många som uppskattar skogen och naturen här i byn som en vardagslyx. 





Nu när denna lilla, strategiskt perfekt placerade ort växer i en rasande takt, när nya hus växer upp som svampar om hösten; när den ena efter den andra tomma ytan fylls av byggnader, har jag några förhoppningar och de är dessa: 


--> Jag hoppas att man verkligen tänker till och gör en plan för att bevara de unika fördelarna med Knivsta; alla dessa små skogar och fält till fördel för en aktiv och hälsosam, naturnära livstil för Knivstaborna. Att man inte bara stirrar sig blind på hur många hus som ryms och hur många byggnader som går att uppföra. 


--> Jag hoppas att man vänder blicken mot tex Sigtuna för att inspireras av ett fantastiskt fint område nära vattnet, med gångstråk, promenadslingor, lekplatser, fik och fina bryggor för folket att bara vara på. Dessutom en unik och trevlig stadskärna med några väl valda butiker, caféer och restauranger. 


--> Jag hoppas att man bygger vidare på den starka idrott-s och friluftskultur vi har här i bygden. Att man i takt med inflyttningar och utbyggnader även bygger ut utbudet av sport och idrott för barn, unga och vuxna. Det står numera bortom all tvekan att träning är den nya friskvården alla kommer behöva, för att vi ska klara av att hantera sjukvården på sikt. Att tidigt kunna introducera barn och unga till sport och idrott är ett smart och viktigt sätt att öka välmåendet i en hel bygd. 


--> Jag hoppas att man sätter av plats för det alla våra invånare ska ägna sig åt; det vi ska engagera våra barn och ungdomar i. Plats och utrymme för ett bra sammanhang att vara i, en sund grupp att tillhöra. Sport och idrott har alltid kunna erbjuda just detta, som en motpol mot de negativa sammanhang ungdomar annars riskerar att hamna i. 


--> Jag hoppas att man jobbar aktivt för att skapa möjligheter för cykelpendling till kringliggande orter. Cykelpendling är ett otroligt bra sätt att lösa många av vår tids stora problem. Det är miljömässigt smart och besparar natur och plånbok. Dessutom löser det motionsfrågan för individen; att cykla till och från sitt arbete på skyddade cykelvägar, är ett enkelt och bra sätt att få hela sitt rörelsebehov tillgodosett, något som är enormt viktigt för hälsan och välmåendet. 


--> Jag hoppas att man vill vara föregångare och skapa en riktigt hälsosam och hållbar bygd. När man befinner sig i Knivsta, ser man många människor som är ute och motionerar.  Vi är också begåvade med goda förutsättningar för detta. Låt oss bygga vidare på det; bevara skog, fält och natur här och var. Utöka nätet av cykel- och promenadvägar. Bygga en friidrottsarena eller två, där föreningsliv kan få frodas. Skapa möjligheter för mer bollsporter än bara fotboll. Och för farao -  anlägga en konstfrusen is. Efter mer än trettio år av önskningar om just detta, är det hög tid. Det kan inte vara så svårt. 


​​XL


 

 

Tja, det var ett litet manifest, så här en solig söndag i Mars. 

117 views